you can go your own way.
idag vaknade jag himla sent, men man ska passa på att sova ut medan man kan för på måndag börjar skolan och det betyder tidiga morgonar, sena pluggkvällar och rutin. Vilket är skönt dock, men det är också skönt att vara ledig och inte göra någonting eller känna några måsten. utan bara gå på stan, kika i butiker, träna när man känner för det. Nu måste man planera in allt så himla noggrant.
För om man går i skolan till tre, så ska man plugga lite på det så man är inte klar förrän fem, kasta i sig en smörgås, säkert gå och simma eller träna, komma hem göra middag och sen är det dags för sängen. Det är det som är lite tråkigt med att plugga ett så pressat program är att dagarna bara flyter i ett och man glömmer av att ha roligt och man blir tråkig och grinig hela tiden. på bristningsgränsen.
Jag läser tekniskfysik med materialvetenskap och jag har valt det själv, man sitter inom fyra väggar, men att sitta inom fyra väggar, inte ha roligt och bara få 3:or i allt, vilket jag har fått den här första perioden. dock har jag bara tentat av tre kurser, två har jag en 3:a på och väntar fortfarande på svar i en utav kurserna.
Denna terminen ska jag börja planera mer, inte gör allt i sista sekund för tror jag kommer bli lyckligare och det kommer kunna ske mer spontana saker.
är bättre med nacken idag, kan luta huvudet bakåt utan att det känns som om att det kommer fastna där, så begav mig faktiskt till gymmet och körde först tabatas på löpbandet, sen gjorde jag lite olika benövningar sen tusen upphopp på en hög pall så hoppas rumpan fick sig en omgång också. Försökte mig på att göra en magövning men då märkte jag att nacken och ryggen inte riktigt vill hänga med så får vara försiktig i någon vecka här framöver.
and sometimes it hurts instead.
I onsdags skrev jag min tenta, och när jag gick ut från tentasalen så tyckte jag att det kändes så himla bra. Men nu när det har gått två dagar så har man börjat tvivla! häromdagen så började jag fundera på om jag hade gjort primitiv på cos, och när jag skulle kolla upp det så fanns det inte ett enda cos med på tentan, snacka om att man psykar sig själv och dessutom är jag en sån person som verkligen kan analysera allt.
På kvällen efter tentan så hade några utav oss i min klass planerat att gå ut, och ut kom vi, ända till norrlands faktiskt, inte min favoritnation direkt men det funkar när det inte finns något annat alternativ.
Jag hade jätteroligt fram tills att jag skulle krama Elin "hej då" då jag tappar balansen och åker bakåt, slår i huvudet, svimmar för en sekund och känner hur smärtan börjar komma. Jag skämdes över händelsen framför allt folk så jag slingrade mig ur folkmassan fort och begav mig hemåt. Vaknade upp av att det spände i käkarna, och att naken var alldeles stel! Smärtan i käkarna har försvunnit men nu har det gått över till en stark smärta både runt halsen och nacken, och känseln för smärta upp mott huvudet är borta, försöker riva, slå och allting för att känna något men icke. Ringde sjukvårdsupplysningen idag och hon sa att eftersom att jag inte hade känt mig yr så hade jag inte fått någon hjärnskakning men att nacken kan ge tillbaka för fallet, så får hoppas att så är fallet (hihi).
Innan jag stänger ner datorn och går och sover så vill jag bara säga att det är megaskönt att för en gång skull inte behöva ha ångest över att man inte pluggar.
I Will wait, i Will wait for you.
Jag är helt utpumpad nu, ingen kraft kvar och hjärnan är bara fylld med matte, matte och massor av mer matte. Var och simmade idag för att kunna fokusera på annat för att jag var så himla less på att bara tänka på matte.
Men om 2 dagar så är det över, då är tentan gjord och jag kan därmed inleda mitt lov som i princip inte har existerat.
Nu blir det mys för hela slanten, och jag hoppas att jag har något trevligare om att prata om snart!
Express yourself
Han ligger här bredvid mig, jag tittar och det kittlar i magen av kärlek.
Det gör inget att 2012 slutade riktigt dåligt, för nu ligger han bredvid och det känns som alla bekymmer är borta.
Vissa val kommer man göra i livet av rädsla och vissa kommer man inte göra pga rädsla.
Jag älskar honom!
Din sol har landat i mitt knä och gått sönder.
Inatt var det nästan fruktansvärt, låg och vred och vände på mig, tankar så rörde runt i huvudet och främst tanken om hur jag hatar när människor ljuger för mig och såklart att jag skulle upp klockan 9 för att simma med Stina, självklart försov jag mig.
Förövrigt så gjorde jag mitt bästa simpass sen jag började simma för 3 månader sen: jag simmade 18 längder, lärde mig att göra voltvändning och kände mig inte alls utmattad efter 1000 meter, lycka verkligen! Stina säger att jag har utvecklats mycket och att jag lär mig snabbt, men hon är ju bästa simtränaren i världen.
I really fucked it up this time, didn't I my dear?
Då var man godkänd på båda sina tentor för perioden som var. Det känns bra, men ändå har man plugg som måste göras, men det är bara att kötta sig igenom har ju 1 vecka till på mig.
Har suttit i skolan med damerna i klassen och för det mesta blir det prat och skratt, är svårt att vara seriös dem flesta gångerna. På fredag ska vi göra middag och mysa, går ju inte att sitta med näsan i böckerna hela tiden.
Var på ett spinningpass förut, det behövdes verkligen för att trycka undan alla tankar som finns. Man tänker ju bara på att fokusera och det är ganska skönt, grym spinninginstruktör på onsdagar också, dålig musik dock.
Six degrees of seperation.
Ligger i min säng och kan inte sova, precis som i vanlig ordning.
Förut när jag hade tänkt att sova så ringer Cilla som vill att jag ska komma förbi, först sa jag prompt nej, men sen ändra jag mig faktiskt. För varje ska jag klockan 20.00 lägga mig? Så jag satte fint på mig mina kläder igen och cyklade i snabb fart.
När jag kom hem vid kvart i ett så började pyssla med saker på mitt rum. Jag gjorde tex en inspirationslina där jag ska hänga upp saker jag vill göra, har gjort och tycker om. Så det blir att framkalla lite kort nu på mig och mina tre bästa, vänner och min familj. Jag älskar den verkligen!
Ingen kunde röra oss.
Jag kommer väl få på käften nu när jag skriver det här, men jag var och träna idag. Sprang på löpbandet för jag tycker det är lite för kallt att springa ute. Drygt att gå från 7 grader till 2 minus, ganska stor skillnad klädesmässigt sett!
Jag var och fika med Isabella förut och när vi ska gå därifrån märker jag att min nyckel är borta, börjar leta överallt och hittar inte fanskapet, så jag fick lov att cykla hem för att titta här hemma och hittar den inte här heller. Sur som ett bi (eftersom jag redan tappat bort en nyckel, för typ 1 månad sen) beger jag mig till stan igen och när jag känner att jag bara vill hoppa i den iskalla ån och dränka mig så ligger den där så fint på ett fönsterbläck. Konstigt att jag inte såg den eftersom jag gick förbi där typ 100 gånger. Men det löste sig i alla fall och jag börja nästan gråta av lycka. Gick och träna och gjorde min bästa löpning någonsin!
Jag hoppas dock inte alla tog illa upp av texten, jag mena bara att jag tyckte att det borde finnas en gräns och inte gå till överdrift.
I'm might stay up, drunk on wine, hurt like hell, ugly crying, black mascara tears. I'm might lock my door, sleep with my phone, miss you bad for a month or so. But let me tell you somethin' my dear, I'm gonna be just fine, but you're never gonna find another love like mine.
Man skriver oftast när det är något som hela tiden finns där och irriterar ens tankar, man kan inte riktigt fokusera på omgivningen, man suckar och lever i något slag av eufori. Ja, tyvärr kan det ordet också ha en negativ mening, vilket gäller i detta sammanhanget.
Över till något annat som har stört mig de senaste månaderna, inte för att jag inte kan glädjas med andra utan att jag själv går med en ständig kamp att tycka om hur jag ser ut. Jag har en del vänner på instagram/facebook som tycker om att träna och dem flesta har vart med om en resa, de kanske har gått upp i vikt under en kort period, skaffat barn eller aldrig påriktigt egentligen vart smala från början. och jag förstår att man vill visa det för omvärlden och tänka "in your faces, där fick ni typ", det hade jag nog också velat göra! Men när det går så långt att man i princip börja tvivla på sig själv att man är bra nog, man kanske är för fet, kläderna sitter inte likadant på mig som henne och har någon förvrängd världsbild.
Jag kan helt ärligt erkänna att jag tycker om att träna och jag har också hetstränat men aldrig för anledningen att bli smal utan för att slippa och tänka på alla problem man har, allt som cirkulerar i ens hjärna och det ledde självklart till att jag blev en hel del smalare en period.
Alla har som nyårslöfte att bli mer "fit" till sommaren 2013 men jag tror att det är en stor lögn, självklart vill man se ut som victoria secret modellerna den som säger att den inte vill det ljuger. Men det måste hållas på en lagom nivå, jag orkar inte se allt om träning, dieter hit och dit, före och efter bilder 20 miljarder gånger för att få den bekräftelsen ni vill ha, för ni har blivit jättesnygga men all hets gör också att andra människor börjar tvivla på sig själva och kan leda till diverse olika ätstörningar, så det får vara nog nu.
Jag har satt upp ett mål till 2013 och det är att springa göteborgsvarvet och det kommer medföra en del träningen men jag kan helt ärligt säga att jag är bara glad om jag genomför det i 70 kg eller 60 kg för mig spelar det ingen roll, men det är i alla fall mitt mål!
Lev livet för guds skull och umgås med vänner och inte hantlarna på gymmet.
