heartbeat.

Jag är alldeles för rädd för att börja älska någon igen, det är därför jag är fast i gammal rutin. Jag är rädd att förlora en sån del av mig igen! Jag släpper inte in någon, jag är kall och låtsas som om att jag inte bryr mig för att jag inte ska vara den som valt att gå, jag försöker vara någon jag inte är. Jag har byggt upp en fasad som ingen kan riva just nu, jag har valt att vara den där tjejen som killar har lätt att umgås med, för att jag inte vågar älska igen.
Men det är ensamt.
Man ser folk som förälskar sig i vårsolen, man ser människor som håller hand, och man ser människor som tittar på varandra som om det inte fanns någon annan. Man vill ju ha allt det där, men man vågar inte förlora det igen som man en gång hade.
Det har vart en lång tid de senaste åren, en jobbig tid..
Och nu vill man ha någon därr som man kan krypa ner hos när man kommer hem, som håller om en när man har haft en jobbig dag, som finns där under tentaperiod och som man helst av allt vill skratta med.
men jag är inte ens redo att älska än!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0