-

När jag tänker tillbaks på allt roligt vi har gjort, alla skratten, människor vi har drivit om, hur vi alltid uppskattat varandra, hur vi alltid peppat varandra (även fast det mest vart från min sida), verkligen ställt upp på varandra.
Du har fått mig att skratta så man tillslut fått ont, du är min bästa vän. När jag mår dåligt så ringer jag dig, när jag har lyckats med något ringer jag dig, och du gör tvärtom.
Det har vart en svår tid för oss, en lång tid som vi har tagit oss igenom, med intriger nästan som i en film.
Den senaste tiden så har jag tagit beslut som fått mig må dåligt, att hålla dig på avstånd för att jag har behövt släppa dig. Jag har insett att det aldrig kommer gå, men det kommer inte vara lika starkt som det en gång var.
Du vill bara mitt bästa, när jag ber om råd inför skola osv, och jag har klankat ner för att jag inte vetat varken upp eller ner heller och inte förstått.
Jag saknar skratten och jag saknar dig.
En dag kommer vi inte ha varandra nära som vi har haft, det kommer kännas tomt. Därför vill jag ta vara på det nu!
Jag älskar dig