-

Då är det dags att sammanfatta mitt år, och jag sitter här och tänker "vafan ska jag göra det för?"
Men det är bra att göra det, då kan jag gå tillbaka sen och minnas även fast jag egentligen helst av allt vill släppa detta året.
Början på det här året började lite konstigt, det var mycket som hände i vår familj och jag stod emellan, jag hade precis muckat från det militära och mitt självförtroende hade brutits ner något så fruktansvärt! Jag hade ingen självkänsla för fem öre, och sökte mig till en person som jag inte ångrar att jag gjorde, men borde inte gjort. Jag fick även jobb som telefonförsäljare, tog mitt pick och pack och flydde till Barcelona där jag spenderade underbara två månader med Emelie, men jag mådde inte alls bra i mig själv så jag var tvungen att fara hem igen.
Både jag och Emelie var glada över att vara hemma, vi båda njöt och den underbara våren hade kommit till Sverige också. Jag var inte arbetslös så länge utan började nästan arbeta som plåtslagare vilket jag gjorde hela sommaren och umgicks med han, åkte på semester med han. Sen kom antagningsbeskeden och jag kunde inte bestämma mig, jag hade liksom kommit in i Uppsala och det är långt bort. Men jag kände att "det är nu eller aldrig, det är dags att hitta dig själv nu emmelie" så jag berätta för mina nära beslutet jag hade tagit, för ville inte att alla skulle veta ifall att jag var tvungen att fara hem igen!
Det började med att den första veckan i skolan var katastrof för alla hade börjat en vecka tidigare än mig och jag kände mig så ensam, tiden gick och jag hittade världens underbaraste person, vid namn Ebba. Vi fann varandra fort och märkte att vi pluggade bra ihop, tillslut hittade vi även en lägenhet ihop och nu gör vi allt ihop. Nästan Gustav och Karl med!
Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att det skulle bli så bra, att jag skulle trivas så, jag älskar det verkligen och jag har underbara människor omkring mig. Jag har hittat mig själv, och jag har blivit så mycket starkare av det här halvåret! Att man bara kan hitta något som faller sig så naturligt.
Jag slutar även det här året genom att utesluta människor som tar mig förgivet, som sårar mig och struntar i det. Hur jobbigt det än är så kommer det gå över, smärtan över dig! För det nya året kommer ge mig nya perspektiv, komma till skolan och träffa alla igen, Åre väntar v.4 och en hel del annat som bara har nämnts som jag hoppas sker, gå ut på nationer och ha våra mysiga matkvällar. Jag går inte in så djupt på mitt år, men det jag vet är att det året som kommer, kommer till att bli grymt.

Auf wiedersein 2011